Mars 31


Idag bestämde vi återigen datum och plats för vår Greklandsresa.
[[Hej Anita, de är jag igen...]]
Hoppas det var sista gången så man vet var man ska någongång :P

När det var avklarat for jag till Mikka.
Handlade på ICA och sen var ätandet igång

Linssoppa
Baguetter med vitlök
Vitlöksfrästa champinjoner
Kakor
Popcorn
Cola

Allt var gott och jag åt tills jag blev illamående, och tillochmed då försökte jag äta lite till.
Matkoma nästa och då var det bara att ge upp.

Vi såg på den gamla klassikern Dirty Dancing för jag vet inte vilken gång i ordningen.
Lika bra varje gång och Patrick Swayze i den filmen är ju mumma :P
I övrigt snackade vi om ditten och datten, tog lite kort och ja..bara va.
En kväll med Mikaejlovich är alltid en bra kväll :)


Nej, nu väntar sängen så det inte blir imorgon som idag.
Vaknade 19 minuter innan vi öppnar så allt blev en aningens stressigt to say the least.
Inte det bästa uppvaknandet iaf...
Oh well.



So long

Mars 30


En typisk måndag har det här varit.
Lång och tröttsam.

Morgonen på jobbet var dock något udda.
En kille kom fram till mig och började prata, och prata, och prata, om massa saker som inte har det minsta med mitt jobb att göra.
Flera minuter stod att han där och babblade på tills jag nästan inte visste var jag skulle ta vägen,
Hoppades och bad att det skulle komma fler kunder så att det blev något slut på eländet för jag visste inte hur jag skulle få honom att förstå att jag inte ville prata utan att verka otrevlig.
Jag är inte så social, och särskilt inte på morgonen.
Tillslut gav han iaf upp och jag drog en suck av lättnad.
Traskade ner till Birgitta för att berätta om min upplevelse och fick nöjet att se henne springa genom hela butiken för att hinna se en skymt av karln innan han lämnade parkeringen.
Hon misslyckades men bjöd på dagens skratt så det var ju alltid något :)

Resten av dagen var bara alldeles för lång och alldeles för tråkig.
De sista 3 timmarna stod jag och sorterade papper i bokstavsordning.
Låter skoj, eller hur?


Idag var första kvällen på flera veckor som jag spenderade hemma, ensam.
Så det här har jag sysslat med ;

Ätit lasagne
Somnat i soffan till Amelie från Montmartre
Pratat i telefon
Skickat lite mail
Kollat på project runway
Letat bilder
Funderat


Ganska så skönt att vara lite ensam, men inget jag tänker göra till en vana.
Imorgon ska jag hälsa på min allra käraste Mikalea och laga lite mat och äta kakor.
Jag tror det kommer bli great.
Så två tummar upp till det :)




So long.

Stardust


Det här är ett sådant tillfälle då jag verkligen verkligen borde sova redan för att orka gå till jobbet.
Men jag måste bara skriva en liten grej.

Och här kommer den.

Jag mötte upp Lars och vi traskade till Anna & Nicklas.
Där väntade några avsnitt av scrubs, inte riktigt min grej men hey vad gör man.
Sen kom det bästa på dagen.

Jag & Anna låg i den utbäddade soffan och Lars gjorde en koja åt oss.
På taket av kojan klippte han ut och lade små stjärnor som en stjärnhimmel.
Och inte nog med att det var stjärnor, det fanns en måne, en meteor och ett ufo också.
Är inte det bara det finaste på länge?
Jag och Anna låg sedan i den där stekheta kojan och halvsov i vad som kändes som en evighet.
Egentligen var det nog knappt en timme.
Men fint det var det :)










Torsdag, nästan fredag.


Okej.
Så Kenny var inte lika bra som väntat.
Men det var ändå Kenny så det är okej :)

Min hårddisk verkar inte återhämta sig och tänker jag på det får jag numer ångest så det är bäst att låta bli.

Åt goda våfflor hos bror och sen jag sov en stund i hans sköna fåtölj medan jag ändå var där.


Dagen som är idag var helt och hållet kass till ungefär klockan 18.10.
Då träffade jag Tina.
Vi lagade lite käk, beklagade oss för varandra, hämtade tyg och filosoferade.
Och bäst av allt var att vi hittade en skola som vi tänker söka som ligger endast 14 mil härifrån.
Hela 46 mil närmare än den andra vi sökt.
Fotoentreprenör är det som gäller i ett år då.
Primetime om båda skulle komma in :)

Nu ska jag över till Anna & Nicklas en sväng och göra något som jag inte vet än.
Time will tell.
Och sömnen får vänta.



So long.

Ischlo Pischlo.


Ibland känns allt bara lite fel, lite panikartat, lite blä helt enkelt.
Tills nyss satt jag och tänkte allt känns rätt fint,  men det var innan min externa hårddisk med massor och åter massor med bilder bestämde sig för att krångla.
Ringde min bror för goda råd och han tyckte att jag ska försöka få över allt till någon annan hårddisk så fort som möjligt.
Inte ett gott tecken.
Vet inte riktigt vad jag tar mig till om den får för sig att krascha.
Förmodligen så dör mitt hjärta lite grann.
Usch Usch och åter usch.

Men nog om det, blir bara deprimerad av tanken och förövrigt har ju dagen trots allt varit helt okej.
På jobbet bjöd vi på våfflor med sylt och grädde och jag åt så många att jag nästan blev illamående av att bara tänka på dem mot slutet av dagen.
På lunchen var jag, Anna & Lars ner till ticket och kollade upp lite inför en liten tripp till Grekland i sommar och fikelifikade lite snabbt på johanssons innan jag skulle tillbaka till våffeldjungeln igen.
1000 kilo tyngre åkte jag sen hem till stampers och fick mig lite mat i magen tillsammans med resten av familjen.
Always a pleasure, men det var ovanligt sansat idag av någon anledning.
Vad hände med alla konstiga samtalsämnen och mina klassiska hysteriska skrattanfall?
Får jobba på det till nästa gång.
Pratade en sväng med Kajsa också.
Vi kom fram till Irland. Och Frankrike. Jag gillart :P


Imorgon är det dags för Kenny Starfighter på stadens biograf med Anna, Nicklas, Lars, Petra & Erik.
Som jag har längtat (grundade med alla gamla avsnitt i söndags) och längtat och längtat lite till.
Nu hoppas jag bara den lever upp till mina förväntningar.
Men det är ju Kenny vi snackar om.
Kenny med wollie bollie, ischlo pischlo, vasaru? och det småirriterande skrattet.
Kan det gå fel :P

Efter det har jag bjudit in mig själv på våffeldags-firande hos storebror.
Jag tar med socker och han fixar resten.
Bra deal? Jag tycker nästan det :)

Nej, nu får det vara nog för idag. Sängen väntar.


So long.

Sunshine on my window, makes me happy.


"Jag har en cykel, en cykel som är blank
 Kanske du också har en cykel som är blank
 Om alla hade en cykel som jag,
 skulle det bli renare i luften, badam, i luften, badambadamba... jag har en cykel...."


Ja en cykel det har jag, men vidare blank det är den inte.
Snarare lite dammig efter att ha stått alldeles övergiven nere i cykelkällaren sedan i somras.

But no more!

Idag hämtade jag min pärla hos Peder där den fått en nytt och helt  däck, så nu
är det bara att trampa på pedalerna när man ska ta sig fram igen.
Måste säga att jag gillar det.
Särskilt när vädret är som idag :)

I afton ska vi till Lars och göra något, vet inte riktigt vad.
Mat blir det iaf, kanske en film och så lite presentfix.
Vi får se vad som händer helt enkelt.

Innan dess ska jag försöka komma ihåg att glida ner till sycenter och se om de har några dolda blixtlås kvar, skulle verkligen behöva ett sådant.
Och så ska jag baka en kaka, möjligtvis en cheesecake, som vi kan äta på grillpremiären i Björkvall/Larsson huset imorgon.
Längtar redan :)


So long.

1,5 grapefrukt och lite knäckebröd.


Singstar blev det tills rösten började kärva för Tina.
Sen bestämde vi oss för att ta ett kort vi behövde till en skolansökan.
Needless to say så spårade vi ur lite men är nöjda till tusen :P













Mars 17


Sitter hemma hos Tina och väntar på att hon ska komma hem.
Hon är och skjutsar sin bror och när hon återvänder är det dags för singstar.
Yeah!
Pizza, singstar och toppen sällskap.
Kan det bli annat än great? :P

Nu är hon tillbaka så..ja....nu kör vi :D


So long.

Mars 16


Varje dag i snart en vecka har jag tänkt att jag ska skriva ett litet inlägg, men det har alltid kommit något i vägen eller så har jag bara varit trött.
Kommer nog något vettigt de närmsta dagarna om jag får tid.

Idag dök det upp ett sms från Nisse när jag gick på staden.
"Jag saknar dig <3", stod det.
Det gjorde hela min dag, så tack för det.




Nu ska jag ta och kika på projekt springväg innan det är dags att kojsa.


So long.

I haven't been gone very long, but it feels like a lifetime.


Såg precis att my dearest
M startat en blogg som jag helt missat.
En matblogg dessutom, den kommer jag nog kika in i för inspiration när jag inte vet vad jag ska laga. :)



Så till helgen.
Den var helt great och jag ville gärna stanna längre, men icke, tillbaka till verkligheten fick det bli.


Började helgen med ack så dyr mat i Uppsala och ett hiskeligt släpande på packning för att hitta stället bussen skulle gå ifrån.
Vi gick och gick tills vi fick en aha-upplevelse och kände igen oss.
Bussen kom och 10-timmars resan kunde börja.

                         



Vi skrattade och skrattade, jag kunde inte andas där ett tag, men vad det var som var så roligt det minns jag inte.
Chokladpaus i Tönnebro och senare lite försök till sömn.
Framme i Vilhelmina vid 6 och tog bilen till Storsele och det sovande huset för att få lite vila.

Lördagen sedan var det fullt upp.
Little P och jag for till loppisen, vinkade i väderkameran, fikade på allra käraste Stenmans, kikade in i mormor & morfars gamla hus, tog ett dopp i stadens badhus och sedan tillbaka till Storsele för tacos med resten av gänget.



     



Sofie bakade en kaka, grabbarna mekade med Kims bil, Petra var en ganster.



       



Sen var det bara att ladda om för ett stundande besök på krogen vid namn Krogen :P
Började kvällen med Björkvallsdisco och stängde krogen med en Wahlström-hjulning.
Däremellan var det drinkar, dans och diverse udda människor, så som en smådryg DJ från Östersund, en läskig göteborgare, en söt men aningens skum badhus-kille och folk som vägrade förstå ett nej.
Lattjolajban kväll det där :D


Söndag och bakisdag för vissa.
Petra och jag for till stugan en sväng.
Vi försökte tända en brasa, den var ful och värmde sådär men den brann iaf.
Vi försökte åka pulka ner till sjön, men det gick inte så värst bra, 1 meter snö, inte speciellt packad.
Hopp från liten stuga gick däremot bättre så stugan får 4 av 5 toasters.

       



Bowling på kvällen, team mitt lag förlorade och jag var bitter i ungefär 1 sekund.
För vem kan vara bitter när pulkarace i skidbacke står näst på schemat?
Skidglajjer på och sen var det bara att ösa, fort ut av bara helvete gick det.
Jobbigt att traska uppför bara, men det var det ju värt :)
Pizza, film och en fruktasvärd illamåendeattack avsluta kvällen.

     

     


Igår var det 7 timmars bilåkande i stor P:s fullpackade bil som gällde.
Jag delade baksäte med väskor, diverse prylar och en dator som var alldeles perfekt att luta sig mot.
Hemma vid 16.
Borta bra men hemma bäst kändes inte så sant.

Toppenhelg var det och nu längtar jag till påsk då det är dags för en ny tur.
Lite fler dagar denna gång och bo i stugan-tider.
Kärlek. Ja.


Cause we got a ticket to ride.


Snart är det dags att sätta sig på ett tåg till uppsala för att sedan äntligen ta en buss till Vilhelmina.

Vilhelmina med kusiner, stugan, vinter, snö,
skotrar, Stenmans, Tallen, loppisen, kyrkstan, badhuset, dialekten, ja allt möjligt toppen.
Vilhelmina där man mår som bäst och bara är.
Kärlek det är vad det är.

Nästan så man kan börja gråta av lycka, är så glad att det nästan bubblar över :D
Underbart, underbart, underbart!

Kanske inte lika kul att sitta på bussen i 10 timmar för att komma dit, men ty fusan så värt det är.
Har ni lust kan ni ju skriva en rad eller två i ett sms och underhålla mig på den långa färden.

20-06. Prime time :P


Åter Måndag.

Och som vi alla vet, det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke.


Igår höll snön på att smälta.
Det var varmt, det var blött och solen tittade fram en stund.

Idag kommer det mer snö.
Stora, vita, fluffiga flingor snö.

Vår
Inte vår
Vår
Inte vår

Den här tiden på året känns alltid som ett årstidernas gränsland.
Inte okej, jag behöver vår pronto!


Idag är det Torsdag men känns som fredag, kan nog bero på att jag håller på att längta ihjäl mig till att få åka till VIlhelmina.

Men first things first.

Ikväll blir det Yes Man och mat hemma hos Lars efter att jag lämnat av katten hos mor & far och packat en väska till imorgon.
För som vanligt är jag ute i god tid och har full koll på vad som ska med.
Förutom vinterpjucksen då.
Inte den blekaste om var de ligger, men det får väl lösa sig :)


Nu, back to work .

Mars 3


När man längtar efter något går tiden väldigt sakta.
Alldeles, alldeles för sakta.

Jag längtar tills jag får komma hem, baka en morotskaka och träffa Anna, Nicklas & Lars och se på lite film.

Jag längtar tills imorgon då jag ska träffa Tina, käka lite pastasallad eller dylikt och fylla i lite ansökningar.

Men mest av allt längtar jag efter att det ska bli fredag så jag får bege mig till nordligare breddgrader.
Ska bara boka biljetter till lé buss så är saken biff.
Hoppas little P följer med också, men det verkar lovande :)


Hur förväntar sig någon att man ska kunna jobba när man längtar bort så mycket hela tiden?

Mars 2


Helgen började med en typisk fredag,
Tacokväll hos Lars
Och slutade med en typisk söndag.
Noll aktivitet what so ever.


Där emellan var det schlagerlördag hos Anna & Nicklas.
Jag & Anna var solokvist med popcorn, chips och brända mandlar.
Tror att det är det som behövs för att överleva melodifestivalen, särskilt när Petra Mede är programledare.
Självklart gick fel låtar vidare ,men what to do?
Inte direkt så att vi tog fram telefonen och försökte få ett annat resultat :)
Toppade kvällen med Singstar och Rockband, fruktansvärt så bra vi var :P

En annan grej som hände i helgen var att
Anna & Nicklas startade varsin blogg.
Hurra för det, ska bli kul att följa dem.
Kika in vettja :)



Nu en helt annan grej.

När jag var liten jobbade en man som heter Lennart på Intersport här i Sala.
Varje gång vi var in där med pappa så brukade han trolla med en pingisboll.
Det var lika faschinerande varje gång och jag kunde bara inte förstå hur han gjorde.
Det var magi, ren och skär magi.

Idag var samme Lennart in och handlade av mig, och tror ni inte att han drog till med ett litet trick?
Det var ingen pingisboll med denna gång, utan en kaffeknopp som han fick att försvinna ur handen.
Nu är ju inte jag 10 år längre, så jag förstod hur han gjorde, men det betyder inte att det var mindre faschinerande.
Det var knappt så man hann se hur det gick till och jag kände mig som ett barn igen.

Lite magi i vardagen är inte fel :)