Mars 3
När man längtar efter något går tiden väldigt sakta.
Alldeles, alldeles för sakta.
Jag längtar tills jag får komma hem, baka en morotskaka och träffa Anna, Nicklas & Lars och se på lite film.
Jag längtar tills imorgon då jag ska träffa Tina, käka lite pastasallad eller dylikt och fylla i lite ansökningar.
Men mest av allt längtar jag efter att det ska bli fredag så jag får bege mig till nordligare breddgrader.
Ska bara boka biljetter till lé buss så är saken biff.
Hoppas little P följer med också, men det verkar lovande :)
Hur förväntar sig någon att man ska kunna jobba när man längtar bort så mycket hela tiden?
Kommentarer
Trackback